Och då medierna rapporterar om supermånen ska jag väl inte vara sämre utan kompletterar med KistaMånen (som alltid är super, alla månader, oavsett storlek).

Sista månaderna har känts rätt löjliga; Garageport nr 6 in till Ärvingegaraget har krånglat nästa varje dag och flera gånger har jag sprungit förbi en garageportstekniker (senast idag) som står där och suckar över att dörrarna envisas med att krångla gång på gång på gång på gång.

Kanske dags att tillkalla högre makter?
Kan vi inte alla säga något snällt till porten nästa gång vi passerar så kanske den blir på bättre humör.

Töväder i Kista!

Det syns inte på bilden men det är rejält med vatten framför dörren in till garaget vid port 6. Man får vara kreativ och hoppa både högt och långt för att slippa blöta ner fötterna helt och hållet.

Så mitt tips till er som av en eller annan anledning har en p-plats i ÄrvingeGaraget: Ta med er stövlar eller gå in via annan port.

Undrar om vi får se repris på en fastfrusen dörr?

Vardagslycka är till exempel när man har jobbmöte på hemmakontoret och gästen tar med sig en hel låda persiska godsaker från Yas i Husby.

… eller när man efter en månads frånvaro helt har glömt koden till garaget och måste terrorisera grannarna med frågor sent på kvällen. Och man sen får beskedet att kod och kort kan hälsa hem och att garaget nu öppnas med en liten svart plupp som inte kräver mer minnesverksamhet än jag måste komma ihåg att ta med den.

In your face, kortet!

När man hittar både en torkad ros, en whiskeykartong och en ballong i garaget kan man inte låta bli om det är fest där nere oftare än jag kanske skulle kunna tro…

Fast hellre fest än inbrott!

Allt såg lugnt ut från utsidan…
… men inte kunde man ta sig in för det. Ingen reaktion, porten förblev stängd. Och lappen på dörren handlar bara om sprängningarna inför nya motorvägen utanför.

När man nästlat sig in i garaget via en annan port såg det lika lugnt ut från insidan…

… eller vänta lite…

Vad står det på de där små små små lapparna?

Garageporten går inte att använda just nu!?
Aha, ok! Ja, men då vet vi.

Hej

Tack för nästa års parkeringstillstånd och tumme upp för att ni äntligen byter ut koden (första gången det hänt sedan jag flyttade hit).

Många fler än jag har uppenbarligen haft problem med inbrott i bilen och det är bra att ni uppmärksammar det genom tips och råd om vad man bör tänka på (fast jag har inbrott trots att jag inte lämnar värdesaker i bilen, ÄrvingeTjuvarna är inte så kinkiga).

Men jag undrar om en av punkterna;
”Släpp aldrig in någon bil efter dig när du kör in i garaget.”

Hur då?
Enda sättet att förhindra det skulle vara att stå kvar med bilen direkt innanför porten tills porten har stängts. Men golvet där är viktkänsligt vilket gör att porten står öppen så länge jag står kvar med bilen. Så jag måste åka längre in för att porten ska stängas och då finns det massor av plats för nästa bil att också köra in.

På utvägen är det däremot lättare att stå kvar i backen medan porten stängs (för flera gånger har någon annan kört in efter att jag har kört ut).

… och så saknar jag en punkt liknande:
”Använd och öppna inte stora porten om du inte själv sitter i en bil.”
De allra flesta jag ser, av oss som bor här iaf, öppnar stora porten när de går in (utan bil alltså) istället för lilla passagedörren som är precis bredvid.

Annars önskar jag mig mer öppna fönster i ett framtida nytt garage (som jag misstänker kommer i samband med att tvärbanan ska dras förbi här utanför).

Allt gott till alla utom ÄrvingeTjuvarna
Hälsningar
KistaChic

Det har ju hänt förut och nu var det visst ett helt år sedan sist. I går möttes jag i garaget av en väldigt sur och trumpen KistaKärra. Humöret var allt annat än positivt och han visade med en gång upp skadorna efter sin tredje våldtäkt i Kista; ett uppbrutet lås på förarsidan.

Tidigare gånger har de brytit upp låset på passagerarsidan men där gapade nu bara ett stort hål i lacken och på marken nedanför låg resterna av en låskolv. Än så länge kan jag låsa upp (men inte låsa) förardörren med nyckel men om det här ska fortsätta kommer KistaKärran att bli allt bökigare att låsa upp.

Denna gång tror jag dock inte att inbrottstjuvarna lyckades ta sig in – men å andra sidan finns det verkligen Ingenting att hämta. Högtalarna försvann redan för 1½ år sedan och nu finns det väl på sin höjd bara en kartbok från 90-talet, spolar- och kylvätska och ett litet första hjälpen-kit att plocka med sig. Är det verkligen värt att bryta sönder ett lås för?

Sista veckorna har jag varit extra kär i Kista men just den här helgen så är både jag och KistaKärran lite extra trumpna och sura. Och om ni framöver ser någon i garaget klättra in i sin bil via bakluckan – så är det bara KistaChic och KistaKärran som råkat ut för ett fjärde inbrottsförsök.

Suck.

Det första jag reagerade på var att de plötsligt var rensopat kring dörren in till garaget. Grus, gamla löv, små pappersskräp och annat småkrafs var borta från marken och jag imponerades över att vårstädningen kommit igång lite tidigare än väntat.

Det var först nästföljande dag som jag insåg att de stora skraltiga portdörrarna in till garage inte längre var skraltiga eller hängde på sne.

Äntligen. För den här porten har strejkat, fastnad och gnisslat rätt ofta under vinterhalvåret.

Jag är så härligt förvirrad att när jag hittar KistaKärran olåst i garaget så tror jag att det är jag själv som har glömt låsa den. Jag sätter mig i bilen, ser mig omkring och funderar på om det eventuellt är något som har försvunnit… och det lilla ”locket” som sitter där det längre inte sitter en kassettbandspelare ser ut att sitta lite snett…

Det är först när jag hunnit köra ända ner till Järva krog då jag upptäcker att ena taklampan lyser som jag blir helt säker; Jepp, jag har haft inbrott i bilen – igen.

Låset på passagerarsidan är nu om möjligt ännu mer trasig, men eftersom högtalarna stals redan i mars finns det inga högtalare att norpa denna gång. Istället för att ha monterat i nya så tog jag istället bort den redan trasiga kassettbandspelaren – så inte ens en kassettbandspelare fanns det att sno. Och eftersom tjuvarna visst varken var intresserade av gamla parkeringsbiljetter eller kassettband så fick de nog gå helt tomhänta från KistaKärran denna gång.

Jag funderar på att preparera med små söta lappar till nästa gång.

Tredje gången gillt; Nej, denna kärra innehåller fortfarande inte något av värde.