För er oinvigda, ja jag förväntar mig att de flesta i Kista med omnejd inte har en aning om vad Järvadagen är, så handlar Järvadagen om vad som görs under begreppen Järvalyftet och Vision Järva 2030 – och vad som gjort sen sist. (Järvadagen 2010, i Stadshuset inne i stan av alla ställen…)
Förutom ett intensivt presentationsprogram på scen inne i Electrum fanns det också montrar för föreningar och företag där vi alla Järvanyfikna kunde mingla runt, nätverka och hitta nya samarbeten – för samarbete vad ledordet under dagen.
Kollar man på deltagarlistan så blir det väldigt tydligt vilken målgrupp dagen har; Exploateringskontoret, Familjebostäder, Föreningen Fastighetsägare i Järva, Jobbtorg Stockholm, Arbetsmarknadsförvaltningen, Svenska Bostäder, Kulturförvaltningen, Stadsdelsförvaltningen i både Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, Stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, Stadsledningskontoret, Stockholmshem, Svenska Bostäder, Utbilningsförvaltningen etcetera. Dessutom representanter från polisen, några enstaka skolor, ungdomscenter, politiska partier samt lokala föreningar… Alla dessa varmt inbäddade i en extrem mångfald av broschyrer och åter broschyrer som berättar vad de gör, vad de ska göra, var de kan göra och vilka mål som vi alla delar.
Nu låter jag dock lite väl negativ. Järvadagen och dess Järvalyft, Järvadialog och Järvaandan är alla bra krafter som kommer från kärleken till vårt område och handlar om hur vi kan göra samhället bättre, mer utvecklande, tryggare, trevligare, roligare och säkrare. Två punkter stod ut extra och det var trygghet och att stödja och lyssna på ungdomarna. Och sett till siffrorna så har de här olika satsningarna också gett framgång sedan vintern 2006/2007 då det var rätt stökigt med avstängda t-banestationer och allmänt spring och trams – bland annat har anmälda brott under jullovet sedan dess gått ner med 70%.
Det var intressant att höra både om vad som är på gång och vad som har skett, t.ex. ”avslöjade” Patrik från Svenska Bostäder att det faktiskt kan vara väldigt lätt att skapa ett trivsammare och tryggare boende, räcker långt att bokstavligt talat städa sin egen bakgård – och så visade han upp före- och efterbilder på soprum, entréer och gårdar.
Gabriella Granditsky Svensson från Familjebostäder stod för eftermiddagens mest uppskattade presentation då hon, trots hennes och kollegans svarta kostymer, målade upp en färgglad, doftande och munter bild av det kommande Rinkebystråket. Det var vattenpipor, nybakt bröd, levande och myllrande liv samt kolgrillat kött och grönsaker, och en liten liten känga till svenska bilden om att allt ska vara rakt, likformigt och enfärgat.
Men så mot slutet av presentationsomgången uppmärksammade stolsgrannen Anneli mig på att många under dagen använt begreppet ”ute i Järva” och visst var det rätt mycket som ändå kändes lite distanserat.
Själv saknade jag närvaron av både media (hallå alla KistaTidningar?) och näringsliv. Om det nu är viktigt att koppla ihop ungdomar med näringsliv undrar jag hur det görs, var det görs och var näringslivet rör sig. Som MyDreamNow påpekade via Twitter så har företag inte riktigt tid att sitta en halvdag och ”lyssna på stadens politiker och tjänstemän” och jag håller med, samtidigt undrar jag om de ens blev tillfrågade eller informerade.
Avslutningsvis blev det en lite mer livlig paneldebatt med Joakim Larsson, ytterstadsborgarråd Stockholms stad, Ann-Margarethe Livh, oppositionsborgarråd, Nihad Bunar, professor på Stockholms universitet och Pontus Herin, författare till boken I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra. Äntligen blev det lite diskussion och olika åsikter, allt är inte rosenrött och framförallt tog både panel och publik upp frågan kring att både Husby och Rinkeby på sista tiden har blivit av med olika lokalkontor och samlingscentrum.
Ja, jag tror absolut att Järva är på väg mot rätt håll och nu efter sju och två dagar i underbara KistaLyan så kan jag faktiskt märka en positiv skillnad, men det gäller absolut inte allt. Och som jag under flera år nu mer eller mindre tydligt klagat över så är segregationen mellan KistaBoende och KistaFöretag stor, gigantiskt stor. Möjligtvis att vi möter varandra på väg till/från tunnelbanan, men mer än så verkar det inte vara. Även i kontorsområdet har jag träffat människor som känner sig otrygga på kvällarna och det är de som på eftermiddagen åker härifrån och klagar hemma över ”tråkiga/hemska Kista” – de sprider ryktet lika mycket som medierna.
Och så avslutningsvis: Efter den här dagen – kommer arrangörerna på något sätt göra informationen tillgänglig för alla andra utanför stadsdelsbubblan? Järvalyftets projektledare Magnus Andersson sa själv att ”man måste vara en god pedagog” och syftade på att allt inte görs på en dag och att de kontinuerligt måste informera och berätta för området om framgångar och utvecklingar. Men hur görs det? Järvabloggen är en start, men trots att den funnits sedan hösten 2009 så upptäckte jag den själv inte förrän i julas. Dags att skaffa en PR-agent kanske?
Fler reflektioner från både mig och andra finns på twitter under hashtaggen #Järvadagen. Och ni som var där, dela gärna med er av tankar och reflektioner i kommentarsfältet nedan.
~220 anmälda, nästan alla verkade ha hittat dit.
Senaste årets JärvaHjältar hyllades med applåder och blommor.
Jag gick crazy på eftermiddagsfikan och slukade flera bitar av den här goda kakan.
Och så avslutningsvis mingelmiddag samt ståupp med Måns Möller som drev vilt med flera av de som satt närmast och lyckades få in en hel del Järva i sina skämt.
Töväder i Kista!
Jag är personligen inte så jätteförtjust i semlor, förmodligen på grund av den stora mängden grädde, och det var också jag som flest gånger reagerade negativt på just grädden som i flera fall hade vispats något för länge eller helt enkelt surnat. Men vi var en väldigt varierad jury vilket ibland märktes på reaktioner och betygsättning och för många var semlor en relativt ny upplevelse.
