… Ja, och en massa trevliga KistaVänner.

Först KistaFika och sedan KistaFöreläsning med Martina Haag på Think Big Lectures. Därefter en kortis in på O´Learys för att ”tänka efter lite större” innan KistaKompisarna splittrades igen för kvällen. Kul med en kvällsaktivitet som inte tar allt för många timmar i anspråk.

Och på vägen hem sprang jag på KistaHaren igen. Om man står still så hinner man filma henom en bra stund. Och gissningsvis bor hen inne i buskaget till vänster för det finns en väl upptrampad väg mellan matplats och buskage.
Hur många är ni som ger haren mat? Ni måste ha fått jobba hårt under den här vintern, den tar ju alltid slut…

Filmen gör inte månen rättvisa, den var gigantiskt och jätteguldig.

… och jag älskar KistaMånen och vackra sensommarkvällar…

Sedan jag kom hem från aningens varmare trakter på annan kontinent har jag mest gått och beklagat mig över snön och kylan. Har försökt stanna inomhus så mycket som möjligt och svurit lite över att jag inte stannade borta lite längre; KistaChic är inte riktigt vän av snö.

Men nu är jag ju hemma igen och fullmånen går alldeles utmärkt att betrakta även inomhus (och fortfarande har jag inte accepterat att en kompaktkamera sällan gör fullmånen rättvisa.)

Och nu är det dags för ”vädret” där vi kan rapportera om en vacker orangegul fullmåne som natten till söndag sken över Kista men som vanligt var så där lite lagom blyg för kameran.

Natten före det spelade åskblixtar över himlen bortanför Rinkeby men de var än mer svårcharmade än månen för en mer tydlig ”intervju”.

Tiden går fort just nu. 28 dagar sedan sist och en snygg fullmåne lyser återigen över Kista.

Visst var det länge sedan vi tittade på fullmånen tillsammans? Augustimånen är oftast otroligt vacker och nu när regnmolnen äntligen har skingrat sig lyser den fint över Kista. Tyvärr blir det aldrig lika fint på bild men det får mig inte att sluta jaga den med kameran. Denna gång med Kymlingelänken i förgrunden.

Från buss…

Med måne…

Från cykel…