Denna skönsjungande (ja, de sjöng riktigt bra) överraskade mig imorse och bjöd på både tusen juleljus, rödmulad Rudolf och bjällerklang innan jag strosade vidare upp mot tunnelbanan.

Jag blev igår uppringd av en säljare som berättade att han jobbar med ett projekt för att lyfta fram och marknadsföra tolv intressanta företag inom olika branscher i Kista. Spännande tänkte jag och lät honom prata vidare.

De har ingått avtal med tre större matbutiker i området och kunde under en fyramånadersperiod, till ett mycket förmånligt pris, erbjuda exponering på de små avlånga ”kundavskiljarna” som finns i kassorna. I priset ingick både tryck, produktion samt även leverans ut till butikerna. Speciellt det sista var smart, kommenterade jag; hur skulle de se ut om tolv olika företag själva skulle leverera just sin lilla annons direkt till butikerna.

Nu var jag inte alls intresserad av att göra reklam i Kistas mataffärer men det var en kul samtal med en kul säljare, baserad i Göteborg, som glatt pratade med mig om företagskulturer i Kista samt om hur trevliga och fräscha butikerna i Kista är och hur billigt och smidigt det är att göra reklam där.

Johan: Min gissning om kaffehak i södra tunnelbaneutgången visade sig vara helt rätt.

Namnet TaGå känns dock lite mesigt i sin översatta form, men då sittplatser hur som helst inte blir aktuellt på det här lilla stället så är TaStå inte ett bättre namnalternativ.

Ska bli intressant att se hur kö- och lämmelbeteenden på morgonen kommer att förändras när folk ska börja kaffe/bröd-köa.

Den där lilla lilla koppen te tar Café Complé 24 kr för. Det är en mycket liten kopp.

Tidigare har jag alltid köpt mer än enbart te vilket gjort att jag inte har reagerat på priset, men denna gång kommenterade jag det för tjejen i kassan när jag betalade och hon lovade mig gratis påfyllning av varmt vatten. Och det erbjudandet tänker jag fortsätta utnyttja; det kan inte ens vara två deciliter i den där lilla lilla koppen och de dricker man ju upp i ett snabbt svep.

Andra gången KistaChic skulle prova självscanningen på Coop avböjde hon erbjudandet om hjälp från personalen, hon har ju gjort det här förut, och klev självsäkert fram till en ledig maskin.

Första felet: Ställ inte din egen väska/påse på packhyllan om den inte är någorlunda tom.

För det gjorde jag. Och så scannade jag in ett litet paket apelsinjuice och la den i min handväska.
Maskinen: Kontrollerar varans vikt
Här försökte jag tänka logiskt och la upp juicepaketet på vågen. (Andra felet)
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.
Jag la tillbaka juicepaketet i väskan.
Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort juicepaketet igen.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.

Det där pågick ett par gånger innan terminalen låste sig helt och en kille ur personalen fick hjälpa mig att låsa upp den igen.

Och så försökte jag igen och lyckades scanna in ett par varor till. *plipp* *plipp*
(Dock utan att först korrigera fel 1.)

Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort yoghurtpaketet.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.
Jag la tillbaka yoghurtpaketet.
Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort yoghurtpaketet.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.

Och så höll det på ytterligare några gånger innan jag insåg att det förstås var min egen väska med allt annat junk som förvirrade den inbyggda vågen. Personalen fick än en gång rädda mig innan jag till slut hade lyckats scanna in alla varorna och kunde betala.

Kvällens tips är alltså att inte lägga upp egna grejer på maskinens packhylla, för den verkar inte riktigt kunna hålla koll på vad som är ”mitt eller ditt”.

(”Konversationen” ovan är återgiven ur minnet och inte exakt, mer än känsla av upplevelsen.)

När Zark tidigare i veckan mejlade mig om de nya självscanningskassorna på Coop trodde jag att det var den typen som vi sett tidigare, med en liten scanningsapparat som man bär med sig runt i butiken. Men det var ju en helt annan variant som jag tidigare bara har sett och provat i London.

Personalen på Coop var som ivriga myror med att visa och hjälpa kunder hur de nya kassorna; det var full fart runt mig och ljudnivån därefter.

Om du råkar trycka på hjälpknappen när du börja självscanningen så talar kassan, med hög och tydlig röst, om för dig hur du ska göra (”lägg varan i påsen”) för att scanna in (”Plipp”), väga och söka efter samt betala dina varor.

Enda nackdelen med det här nya systemet är ju att kassören nu inte får chansen att hjälpa oss att packa våra påsar. Men det kan vi nog leva med, det är ju alltid roligt att leka med ny teknik.

Vänta nu… Vad var det som hände hos Coop nu ikväll och som fick KistaChic att stå och gapa?

Kassören H packade min plastpåse med mina varor samtidigt han tog betalt!

Det händer verkligen inte ofta i Sverige, speciellt inte i vanliga mataffärer. Jag stod och gapade av förundran och fick ur mig både ett ”wow” och ett ”tack” när jag tog emot den färdigpackade påsen.

Varför är just mittendörren vid södra T-baneutgången nästan alltid trasig och felanmäld?

Det brukar inte ta många dagar från den fixas till att den går sönder igen. Vid närmare eftertanke var det rätt länge sedan jag sist såg att den fungerade; dörrstackaren måste tillhöra en andrasortering av något slag.

Oj, sa jag storögt när jag upptäckte nya Tasty House uppe brevid biografen i Kista Galleria. Oj, vad mycket godis.

En låååååång disk med nötter och fröer i alla möjliga varianter. Och oj, vad mycket goda kakor det fanns att välja mellan. Jag fastnade till slut i plockhyllan för torkade frukter och fick med mig en stor fruktpåse tillsammans med en ask nötkakor.

Oj, vilken trevlig överraskning! Jag som älskar nötter och torkade frukter kände mig bokstavligt talat som ett barn i en riktigt stor godisbutik.

När jag var på ICA försökte jag ta mig ut via garaget – den väg som jag önskade häromdagen.

Tror ni det gick? Nej, jag möttes förstås av en trist svart vägg… (och fick snällt gå upp för en rulltrappa, går runt, och sen går nedför en rulltrappa för att ta mig ut.)