När SR Metropol gästade Kista tidigare i höstas fick en av programledarna uppdraget att bland annat ta en bild på en kista i Kista. Han gick bet på det.

Jag däremot sprang på en för några veckor sedan – ja en kista i Kista.
Den står förstås i ett hörn av Kista Kyrkas krypta. Självklar plats om man tänker efter men ändå så oväntat och överraskande när vi ”hittade” den gömd bakom ett draperi.

Jodå, den är tom. (Eftersom den stod där i samband med en konsertkväll ansåg jag att man orimligtvis skulle ha lämnat kvar en död kropp i den och tog mig friheten att lyfta lite på locket.)

Någon som hann uppleva senaste Street Corner Talking?

Det kom nämligen ett mailutskick nyss:

I den senaste uppdateringen av SCT har LED lamporna programmerats i en frekvens som påverkar betraktarens synnerv. Maximal effekt och upplevelse av verket kan erhållas de sista två minuterna varje timma och om man under denna tid betraktar verket med slutna ögon. Men nu väljer alltså konstnärerna att avbryta den hypnotiska ljusprogrammeringen:

– Konstverket påverkar betraktaren mycket mer än vad vi hade anat, berättar konstnärerna Thomas Liljenberg och Bo Samuelsson. Vi väljer därför att programmera om ljuset i uppdateringen och slopar därmed de dramatiska ljusfrekvenserna.
– Nu får vi gratulera de som fick möjlighet att uppleva verket i full verksamhet, från midvinterdagen den 22 december fram till den 10 januari.
– I samband med att verket monteras ner i vår gör vi en sista demonstration för alla som missade, med fullständig programmering under 4 timmar. Planerat datum för detta är den 9 mars, mellan kl. 19.00–22.00

Källa: www.streetcornertalking.info

Vänta, va? Hörde jag henne precis säga ”Öfvre Kista”?

För ett tag sedan träffade jag en kvinna som använde det uttrycket om kontorskvarteren kring Arne Beurlings Torg och Kistamässan. Jag hade tyvärr inte möjlighet att ställa följdfrågor just då men om jag tolkade det rätt så tänker hon Kista = Kontorskvarteren, och eftersom Kistagången sluttar uppåt mot Arne Beurlings Torg så ligger de kvarteren högre upp i jämförelse med Kista Galleria och Jan Stenbecks Torg.

Fast ”Öfvre”… njae. Vet inte om jag håller med. Jag tänker mer upp mer åt Akalla-hållet.

Ikväll invigs Street Corner Talking #5.

LED-lamporna bakom glasväggen är programmerade i en frekvens som påverkar den mänskliga synnerven. Maximal effekt och upplevelse av verket kan erhållas när det är mörkt utomhus, de sista fem minuterna varje timma och om man under denna tid betraktar verket med slutna ögon i minst tre minuter, stående i spetsen av den triangel som finns markerad i markplanets stensättning framför glasväggen.

Det låter både intressant och smått galet – speciellt eftersom de varnar för att personer med epilepsi inte bör titta direkt in i ljuset. Men jag kommer säkert stå där någon gång och blunda som en toka. När jag gick förbi lite tidigare idag blinkade det till lite kort och spontant frågade jag mig själv hur bilarna som passerar kommer att reagera om det ska blinka mycket – det är ett starkt sken…

Undrar också om de stressade kontorsmänniskorna vågar stanna till för en upplevelse. Jag utmanar er: Ni som ”utsätter” er för konstverket får gärna berätta hur ni upplevde det.

På lördag leder de som sagt om trafiken ute vid trafikplats Ärvinge, men jag upptäckte precis en liten liten detalj som kan vara bra att hålla koll på om du inte vill råka åka åt heeelt fel håll:

Jag har längre grämt mig över att den lilla påfart från Ärvinge ut till korsningen kommer att försvinna och man måste hela vägen ut till Ärvingevägen, men det blir värre – om du ska från Kista ut till E4:an måste du ta en omväg genom kontorsområdet! (I alla fall för ett tag framöver.)

Samma gäller om du kommer från Rinkeby och vill köra av hit.

Den här bilden kommer från trafikverket.se och ger lite ledning om hur det kommer att se ut:

Någon som vill slå vad om hur många bilister som under nästa vecka kommer att göra ett helvarv nere i nya rondellen?

I helgen ledde de om trafiken vid fd Rissne- samt Rinkebykorsningarna till en stoooor rondell. Insåg först för någon vecka sedan när jag åkte från Rissne, att de nya vägmarkeringarna bara gick åt ett håll och att det var just en stor rondell på gång. Och igår tog jag och KistaKärran ett helt varv:

(Och jag själv gick loss med YouTubes inbyggda redigerare!)

Och nu till helgen är det dags för förändring i Ärvingekorsningen.

När man hittar både en torkad ros, en whiskeykartong och en ballong i garaget kan man inte låta bli om det är fest där nere oftare än jag kanske skulle kunna tro…

Fast hellre fest än inbrott!

Och så har ett år gått och nu i veckan drar Kista Världsmusikfestival igång igen.

Både barn- och ungdomskonserter på dagtid samt lite större konserter på kvällstid – och det mesta i Kista Kyrkas underjordiska och väldigt läckra krypta där jag själv inte har varit sedan 2007.

Hela programmet finns på:
kistaworldmusic.com

I våras tipsade jag om då relativt nyöppnade restaurang Mama Afrika som ligger nere på busstationen under Kista t-banestation. Idag när jag, KistaLabbaren och LjudmätarBill tog gemensam lunch där upptäckte jag ännu ett matställe på samma adress:

… dock inte ett val för mig och mitt sällskap.

Uppenbarligen är det här stället för att få tag i torra brödrester och ”the place to be” om man är en KistaDuva som är någorlunda insatt i populära samlingsplatser.

Tidigare i veckan sjukskrev sig KistaKärran och strax efteråt gjorde jag den makabra insikten att det tajmade helgen då tunnelbanan inte gick till Kista på kvällarna. I alla fall läste jag informationen som att den inte skulle gå mellan kl 22.00 och kl 01.30. Så när jag sent i fredagskväll anlände Hallonbergen tio i två på natten muttrade jag lite över att informationen inte stämde då de fortfarande hänvisade till ersättningsbuss.

Självklart hade jag misstolkat; T-banan har förstås varit avstängd heeeeela helgen och det är först nu imorgon bitti som trafiken kommer igång som vanligt igen.

Dock ursäktar inte min misstolkning att jag och ett gäng andra otåliga resenärer i Hallonbergen fick vänta på ersättningsbuss i över en halvtimme. En buss avgick tio minuter efter att vi kom dit men busschauffören var så stressad att han stängde alla dörrar innan bussen ens var full och lämnade ett stort gäng kvar vilket förstås sänkte stämningen en del.

Nu var det ändå generellt gott humör på medresenärerna, trots kyla och lång väntetid, och när vi väl kom iväg mot Kista höll en tjej låda och roade samtliga i bussen med att högt och tydligt försöka trycka i mig öl samt fråga ut mig om både mitt jobb och min ålder.

Det här kan ha varit rekord. Det tog mig en hel timme från att jag steg av på Hallonbergens station till att jag äääääntligen låste upp dörren hemma i Ärvinge.