Johan: Min gissning om kaffehak i södra tunnelbaneutgången visade sig vara helt rätt.

Namnet TaGå känns dock lite mesigt i sin översatta form, men då sittplatser hur som helst inte blir aktuellt på det här lilla stället så är TaStå inte ett bättre namnalternativ.

Ska bli intressant att se hur kö- och lämmelbeteenden på morgonen kommer att förändras när folk ska börja kaffe/bröd-köa.

Kista Världsmusikfestival började redan i förrgår men det är först idag som de riktigt stora konserterna drar igång. Själv hinner jag bara se coola Natacha Atlas ikväll (som inte ens framträder i Kista, utan på Kulturhuset inne i Stockholm city) men ett hett tips är annars konserterna på lördag kväll i kryptan hos Kista Kyrka.

Vi köpte middag på Ärvinge Livs nu ikväll och fick otrolig fin service av killen bakom disken (speciellt en av KistaKompisarna). Men förutom maten så hävde han också ner lite godis i matpåsarna.

Lite… visade sig vara rätt mycket när vi kom hem och packade upp maten.

För ett par veckor sedan hade jag semester och då passade jag på att göra något annorlunda; Jag promenderade över till andra sidan, d.v.s. företagsområdet i Kista, och åt lunch med en gammal KistaKompis.

Eftersom han bättre än jag känner till resturangutbudet i företagsområdet fick han välja ställe. Vi var båda överens om att undvika foodcourt i gallerian och hamnade istället på Eneas lunchrestaurang ”HK” – Ett litet och skrammligt ställe men med mycket god mat. Kalvköttet var ovanligt mört för att vara på ett lunchhak och alla råvaror kändes väldiga fräscha. Speciellt kär blev jag i den lilla gröna salladen som bland annat innehöll avokado och bulgur.

Bara det faktum att KistaKompisen själv jobbar i andra änden av företagsområdet mot var Enea ligger borde vara tecken på att maten och restaurangen är bra. ”Rykten sprider sig.”

Den där lilla lilla koppen te tar Café Complé 24 kr för. Det är en mycket liten kopp.

Tidigare har jag alltid köpt mer än enbart te vilket gjort att jag inte har reagerat på priset, men denna gång kommenterade jag det för tjejen i kassan när jag betalade och hon lovade mig gratis påfyllning av varmt vatten. Och det erbjudandet tänker jag fortsätta utnyttja; det kan inte ens vara två deciliter i den där lilla lilla koppen och de dricker man ju upp i ett snabbt svep.

Andra gången KistaChic skulle prova självscanningen på Coop avböjde hon erbjudandet om hjälp från personalen, hon har ju gjort det här förut, och klev självsäkert fram till en ledig maskin.

Första felet: Ställ inte din egen väska/påse på packhyllan om den inte är någorlunda tom.

För det gjorde jag. Och så scannade jag in ett litet paket apelsinjuice och la den i min handväska.
Maskinen: Kontrollerar varans vikt
Här försökte jag tänka logiskt och la upp juicepaketet på vågen. (Andra felet)
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.
Jag la tillbaka juicepaketet i väskan.
Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort juicepaketet igen.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.

Det där pågick ett par gånger innan terminalen låste sig helt och en kille ur personalen fick hjälpa mig att låsa upp den igen.

Och så försökte jag igen och lyckades scanna in ett par varor till. *plipp* *plipp*
(Dock utan att först korrigera fel 1.)

Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort yoghurtpaketet.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.
Jag la tillbaka yoghurtpaketet.
Maskinen: Okänd vara på packhylla. Ta bort varan från packhyllan.
Jag lyfte bort yoghurtpaketet.
Maskinen: Varan bortplockad från packhylla. Var vänlig lägg tillbaka varan.

Och så höll det på ytterligare några gånger innan jag insåg att det förstås var min egen väska med allt annat junk som förvirrade den inbyggda vågen. Personalen fick än en gång rädda mig innan jag till slut hade lyckats scanna in alla varorna och kunde betala.

Kvällens tips är alltså att inte lägga upp egna grejer på maskinens packhylla, för den verkar inte riktigt kunna hålla koll på vad som är ”mitt eller ditt”.

(”Konversationen” ovan är återgiven ur minnet och inte exakt, mer än känsla av upplevelsen.)

När Zark tidigare i veckan mejlade mig om de nya självscanningskassorna på Coop trodde jag att det var den typen som vi sett tidigare, med en liten scanningsapparat som man bär med sig runt i butiken. Men det var ju en helt annan variant som jag tidigare bara har sett och provat i London.

Personalen på Coop var som ivriga myror med att visa och hjälpa kunder hur de nya kassorna; det var full fart runt mig och ljudnivån därefter.

Om du råkar trycka på hjälpknappen när du börja självscanningen så talar kassan, med hög och tydlig röst, om för dig hur du ska göra (”lägg varan i påsen”) för att scanna in (”Plipp”), väga och söka efter samt betala dina varor.

Enda nackdelen med det här nya systemet är ju att kassören nu inte får chansen att hjälpa oss att packa våra påsar. Men det kan vi nog leva med, det är ju alltid roligt att leka med ny teknik.

När jag var hos Microsoft för ett par veckor sedan skämtades det på mötet om att alla nu var så glad över att de precis har förlängt kontraktet för byggnaden och nu bygger till/om istället för att flytta närmare stan.

Microsoftanställda verkar generellt sett inte vara så förtjusta i var deras kontor och arbetsplats ligger, jag får känslan av att det är en evig ”sten i skon” för dem. Inte bara är Akalla en ändstation på t-banelinjen; kontoret i sig ligger dessutom en bra bit från stationen.

Har ni det verkligen så illa? Eller beklagar ni er mest bara av vana?
(… undrar hon som tog bilen dit.)

Vänta nu… Vad var det som hände hos Coop nu ikväll och som fick KistaChic att stå och gapa?

Kassören H packade min plastpåse med mina varor samtidigt han tog betalt!

Det händer verkligen inte ofta i Sverige, speciellt inte i vanliga mataffärer. Jag stod och gapade av förundran och fick ur mig både ett ”wow” och ett ”tack” när jag tog emot den färdigpackade påsen.

Plötsligt låg den bara där och ruvade ut i vägrenen; den där nya fjärde filen som börjar i påfarten vid Järva Krog och sedan svänger av igen hemma vid Kista södra. Jag kan tänka mig att den är välbehövlig i morgonrusningen men det kommer att ta ett tag innan känslan av att köra på vägrenen försvinner.