I förra veckan noterade jag att ett par bitar av vägkanterna vid Ärvinge Torg fått ny rundning, uppenbarligen är det fler än jag som tycker att kanten är för hög. Själv tar jag nästan aldrig vägen via torget när jag cyklar utan väljer istället Igelbäcksgatan eller Kistagången/fältet.

Och så morgon därefter möttes jag av den här synen!

Hej lilla övergångsställe, välkommen till Ärvinge.

Ett par dagar senare dök det dessutom upp vägbulor på gatorna längre ner i Ärvinge – verkar visst ha varit många som kört för fort på våra smågator.

Förresten: KistaGänget har samling på Kafe Shai i kväll från 8-tiden – gör oss sällskap om ni har lust.

Det har ju hänt förut och nu var det visst ett helt år sedan sist. I går möttes jag i garaget av en väldigt sur och trumpen KistaKärra. Humöret var allt annat än positivt och han visade med en gång upp skadorna efter sin tredje våldtäkt i Kista; ett uppbrutet lås på förarsidan.

Tidigare gånger har de brytit upp låset på passagerarsidan men där gapade nu bara ett stort hål i lacken och på marken nedanför låg resterna av en låskolv. Än så länge kan jag låsa upp (men inte låsa) förardörren med nyckel men om det här ska fortsätta kommer KistaKärran att bli allt bökigare att låsa upp.

Denna gång tror jag dock inte att inbrottstjuvarna lyckades ta sig in – men å andra sidan finns det verkligen Ingenting att hämta. Högtalarna försvann redan för 1½ år sedan och nu finns det väl på sin höjd bara en kartbok från 90-talet, spolar- och kylvätska och ett litet första hjälpen-kit att plocka med sig. Är det verkligen värt att bryta sönder ett lås för?

Sista veckorna har jag varit extra kär i Kista men just den här helgen så är både jag och KistaKärran lite extra trumpna och sura. Och om ni framöver ser någon i garaget klättra in i sin bil via bakluckan – så är det bara KistaChic och KistaKärran som råkat ut för ett fjärde inbrottsförsök.

Suck.

Imorse körde jag KistaKärran till akuten. Han har sedan en vecka tillbaka fått för sig att han inte alls är en enkel lite vanlig bil utan har uppgraderats till formel 1-världens vassaste vrålåk. Med betoning på VRÅL.

Det hade ju varit en sak om motorn blivit större, lacken putsats till och styrningen blivit mindre seg. Men KistaKärran tyckte tydligen det var viktigast att låta högt. Mycket högt. Jag känner mig som en ond KistaMamma som täpper till truten på honom nu, men jag måste ju tänka på grannarna och medtrafikanterna också…

A.k.a. omledningen av motorvägen har inletts…

Cykelparkering utanför Kista Galleria; Vissa cyklar sitter lite mer fast än andra…

Ryktet nådde mig igår kväll och imorse fick jag själv syn på senaste klottertrenden ute på stora parkeringen; Kärleksbudskap på postit-lappar.

Tumme upp till de två systrarna som sprider mer kärlek i Kista!

Det första jag reagerade på var att de plötsligt var rensopat kring dörren in till garaget. Grus, gamla löv, små pappersskräp och annat småkrafs var borta från marken och jag imponerades över att vårstädningen kommit igång lite tidigare än väntat.

Det var först nästföljande dag som jag insåg att de stora skraltiga portdörrarna in till garage inte längre var skraltiga eller hängde på sne.

Äntligen. För den här porten har strejkat, fastnad och gnisslat rätt ofta under vinterhalvåret.

Igår fick vi en inbjudan i brevlådan, en inbjudan till det första spadtaget för ”nya E18″ mellan Kista och Hjulsta. Förutom spadtag bjuds det på överraskningar, kaffe, te och bullar samt musik med Golbang och Bamshad ”Bamselito” Mirlashari.

Kul att de gör något kul att en vanlig motorvägsombyggnad, men jag blir förstås lite putt på att det sker en vanlig fredag mitt på dagen mellan kl 12.00 och 15.00 – då jag själv sitter fast i jobb. Vilka är det som inbjudan riktar sig till?

Men broschyren känns ändå bra som en första info om att de längre fram i vår kommer att börja gräva och bygga om här utanför Ärvingen och KistaKärret.

Information finns även på vv.se/e18.

Nu sent ikväll håller de på att montera upp en stor kran bredvid utbyggnaden av Kista Galleria.

Gigantiska krandelar låg fortfarande kvar på marken när jag passerade för en liten stund sedan och det blir förmodligen allt svårare att med bil ta sig genom centrala Kista på grund av kranar, avspärrningar och annat byggrelaterat.

Men mer oväntat var de många marschallerna som markerade den tillfälliga vägen in till lilla utomhusparkeringen – orangea plaststolpar och band är visst inte tillräckligt för vilsna bilister när mörket faller på. Undrar om någon kommer att tända levande ljus där varje kväll eller om det bara var just idag som det krävdes en omväg?

Plötsligt låg den bara där och ruvade ut i vägrenen; den där nya fjärde filen som börjar i påfarten vid Järva Krog och sedan svänger av igen hemma vid Kista södra. Jag kan tänka mig att den är välbehövlig i morgonrusningen men det kommer att ta ett tag innan känslan av att köra på vägrenen försvinner.