Årets parkeringslappar hos Atrium Ljungberg är gula. Typ samma gula färg som parkeringsböter.

Jag borde ha lärt mig nu när vi är inne på årets nionde månad; Men hjärtinfarkt kallar jag det. Varje gång!

På temat ”förhindra parkering” så har man nu ställt ut hinder längst med Jan Stenbecks Torg och flyttat på ett gäng blomkrukor.
(Se tidigare inlägg)

Tänker spontant att bilarna nog stod bättre på den tidigare platsen. Fast nu när busshållplatsen är flyttad så används ju gatan knappt ändå och bussarna slipper köra slalom mellan de parkerade bilarna.

Eftersom flygbussen från Kista till Arlanda har varit väldigt oregelbunden genom året, just nu inte alls, har det oftast blivit antingen långtidsparkering eller taxi. Men nu senast provade jag nya SuperShuttle och blev imponerad. Inte bara är det billigare är både taxi och tåg – den både hämtar och lämnar mig precis utanför dörren.

Dagen innan ringde de och korrigerade upphämtningstid med 10 minuter. En kvart före upphämtning här i Kista ringde dessutom chauffören och meddelade att han var på väg. Och väl hemma igen fanns bussen på plats när jag klev ut från terminalen. Nästan som att ha privatchaufför (vilket jag också hade på vägen hem)!

Ja, jag kanske låter lyrisk. Men det gick så snabbt och smidigt att jag inte hade kunnat köra snabbare själv. Mest kanske för att jag var sist att hämtas upp på vägen till Arlanda och helt ensamt på väg tillbaka till Kista. Återstår att se om det blir lika snabbt och smidigt nästa gång…

Det är något charmigt med spontana parkeringar som efter några veckor blir mer regel än undantag – oavsett hur förbjudet det egentligen är.

Jag vände ryggen till ett par veckor (Läs: Åkte till Indien för att vara med på en kompis bröllop) men innan jag for bad jag KistaGudarna snällt om vårväder lagom till 10 februari.
… Och fick en snöstorm. Tack tack, jag fattar piken.

KistaKärran hälsar att det är tivoli ute i korsningen på Kymlingelänken. Till och med när vi kör ut långsamt kan vi hamna på slir (vilket vi också gjorde idag – whiiiii).

Men nog om det – vad har hänt i Kista under min frånvaro? Berätta!

Allt såg lugnt ut från utsidan…
… men inte kunde man ta sig in för det. Ingen reaktion, porten förblev stängd. Och lappen på dörren handlar bara om sprängningarna inför nya motorvägen utanför.

När man nästlat sig in i garaget via en annan port såg det lika lugnt ut från insidan…

… eller vänta lite…

Vad står det på de där små små små lapparna?

Garageporten går inte att använda just nu!?
Aha, ok! Ja, men då vet vi.

Det började lite försiktigt förra hösten, med ett par parkeringsplatser.

Sedan försvann en bit kantsten och ytterligare en tid senare, i februari, kom en grävskopa på besök och pressade fram en liten väg ut på det numera före detta gräsfältet.

Och i maj ställdes de första barackerna ut och parkeringsplatserna blev allt fler ute på fältet.

En skylt med ”infart förbjuden” sattes plötsligt upp och KistaKärran svor lite åt mig för att jag inte hade kört ut på ”nya vägen” med honom tidigare.

Sedan dök det upp en liten brevlåda.

Ytterligare någon vecka senare en rejäl bom.

Och för en månad sedan fick Igelbäcksgatan till och med ett nytt nummer; 9x.

Och nu när även asfalt och en mer rejäl barackbyggnad är på plats får man väl anse inflyttningen som seriös och permanent.

… jag tror de är här för att stanna ett tag…

Jag hade precis lämnat av KistaKärran i garaget när jag hittade två vilsna karlar i Ärvinge som lite stapplande undrade om jag kunde köra dem till Garbos. (Nej, inte till Sundbyberg; Garbos!) De hade varit på inflyttningsfest i Ärvinge och hade svårt att få tag i taxi. Och de ville till Garbos…

Nå, även det här är precis sånt som en mamma varnar en för, så tyckte jag att de såg så harmlösa ut att jag gott kunde köra dem. Så KistaKärran fick vakna till igen och vi drog tillbaka till Sundbyberg (där jag precis varit för att lämna av en kompis). Tror faktiskt att pojkarna var lite i chock, de hade nog inte räknat med att få skjuts när de frågade mig.

Men de fick det och jag fick mig ett gott skratt – för hur galet är det inte att agera privatskjuts mellan Ärvinge och *harkel* Garbos.

Välkommen till nya grannen, hoppas du ska trivas i Ärvinge.
Och grattis på födelsedagen, mr D.G. Hoppas du fick en fin födelsedag på Garbos. ;)

Och ja, jag förvarnade dem om att historien skulle hamna på nätet. De får de leva med.

Så här års blir det många sommarfester bland företagen i området. Men ikväll hittade jag en stor grupp stående (festande?) ute på parkeringen vid infarten till garaget. Låt gå för boxvin och glatt humör – men är det verkligen roligaste stället för en företagsfest?