7 kommentarer till “K-ymlinge eller SHY-mlinge”

1. Birdseed:
   lördag 13 mars 2010 kl 0:00

   Sje-ljud har jag inte hört, däremot är tje-ljudet vanligt när de som inte känner till Kymlinge sen tidigare uttalar ordet. Det beror på att i regelbunden svenska så uttalar man ord som börjar på k+mjuk vokal med tje-ljud: i fallet y till exempel kyla, kyrka, kyss.

   Kymlinge är ett undantag från den regeln, och om man inte hört en infödd uttala det är det lätt att man gissar att det följer standardvarianten. Att Kymlinge uttalas med hårt k beror i sin tur på att namnet kommer från ordet Kummel (som ju förstås har hårt k), och att torpet Kymlinge (som jag tror låg nånstans i sollentuna egentligen) hade fått sitt namn från det ordet. Osäker på om det är fisken, brännvinet eller nåt annat som avses.

2. Aleks Sakala:
   söndag 14 mars 2010 kl 0:07

   Tack för förtydligandet.
   Jag har alltid sagt Kymlingelänken med K men efterlyste en förklaring.

3. Rudolf:
   söndag 14 mars 2010 kl 15:04

   Kymling känns som ett gammalt bortglömt ord,

   Jag hittade ordet i ett annat sammanhang ute i den binära världsrymden.

   Of curious Christian names only one calls for note, viz. :
   ‘Agapite/ son of Thomas Beckwith of Clint, 1517.

   Space will not allow of any more extracts. May we, in
   conclusion, call the attention of Dr. Collins and the Surtees
   Society to the urgent need of a glossary ? An excellent
   examination paper could be made of the archaic and obsolete
   words. Few people, we imagine, would be able offhand to
   explain the following terms : ‘one bolster with a codware/
   c one dishbinke/ c one reckand/ c one great c kymling/ { one
   broling iron/ c sousekittes/ c a vergious brake/ c a garded
   tw

4. Staffan Svärd:
   söndag 14 mars 2010 kl 19:48

   Härligt med en språklektion så här på söndagskvällen. Häromdagen hade vi en dialog på jobbet kring ord som stavas på samma sätt. Och enades om att vi har ett härligt språk.

5. Pompom:
   måndag 15 mars 2010 kl 18:55

   Jag tippar att nästan alla kommer att uttala det med mjukt k inom tjugo år. Jag är ”infödd” i betydelsen att jag kom hit när jag var fyra (innan dess fanns inte Kista). Men jag är inte infödd i betydelsen ”erfaren Kymlinge-uttalare”. Jag säger visserligen Kymlinge med hårt k, men i ärlighetens namn säger jag det nästan aldrig alls. Högst ett par, tre gånger per år, och det gäller nog de allra flesta av oss som bor här. Det är knappast tillräckligt för att hålla ett avvikande uttal vid liv.

   Med tanke på hur många som flyttar in och ut i områdena runt Järvafältet lär det vara ont om folk som har någon som helst koppling till ett förmodligen sedan länge försvunnet torp. Som inte ens låg särskilt nära. Men vi kan alltid använda uttalet som en shibboleth för att fnissa åt utbölingar som försöker smälta in. ;-)

6. Lasse:
   fredag 19 mars 2010 kl 16:08

   Kul med språk- och ortnamnsfrågor i detta forum.

   Wikipedia ger tydlig information om både gårdarna Övre och Nedre Kymlinge och om ursprunget till namnet. Namnet kan härledsa från Kummelby, varför det verkar naturligt/troligt att det är hårt k som gäller. En gissning är att Kummelby i sin tur har sitt ursprung i något stenkummel, alltså ett gammalt gravröse.

7. Behrang:
   måndag 29 mars 2010 kl 12:41

   Det existerar inget annat uttal än det simpla k:et. Tro inte på allt du hör, kista schik.

Kommentera