Börja KistaDagen med ett leende
onsdag 12 december 2007 kl 14:41Varje morgon när jag närmar mig tunnelbanan står han där och väntar med en tidning redo i handen. Varje morgon svarar jag ”god morgon” och ”nej tack” när han sträcker fram tidningen till mig. Och varje morgon ler vi stort eftersom vi båda två vet redan i förväg att jag kommer att säga nej tack – även om han ibland prasslar lite extra med pappret.
(Jag har lekt med tanken att kanske ta en tidning en morgon bara för att överraska, men nu har vi ju fått in rutinen.)
onsdag 12 december 2007 kl 14:46
Eller ge honom en tidning!
onsdag 12 december 2007 kl 15:15
Eller ge honom en puss. :)
Det skulle överraska honom extremt mycket :)
torsdag 13 december 2007 kl 23:31
Han verkar trevlig den grabben! De dagar jag har en tidning i handen så låter han bli att erbjuda mig sin. Men ett leende får man alltid.
måndag 19 maj 2008 kl 10:45
[...] brukar ta några veckor innan de lär sig [...]