To(r)n som vakar över oss
onsdag 6 december 2006 kl 15:57I dessa vintertider blir Kista Science Tower desto ståtligare. Under sommarhalvåret ägnar jag den knappt en blick men nu när det är mörkare ute blir ljuset från tornet så mycket mäktigare. Som ett fyrtorn eller ljuskastare känns tornet alltid närvarande, lite som en totempåle man känner sig trygg och hemma vid.
Igår kväll talade den dessutom till mig, för första gången sedan jag flyttade hit fick jag höra tornet tjuta riktigt ordentligt. Tidigare har jag bara misstänkt mig höra det men igår var det ingen tvekan om saken.
Fyrtorn, totempåle och siren på samma gång. Människor borde vallfärda hit.
fredag 8 december 2006 kl 17:30
Jag tror du har rätt – tornet är en totempåle eller ljuskastare, alltid närvarande som ett väsen som vill berätta något om framtiden.
Om ni går in genom portarna på Sciencetower så är den gigantiska stadsmodellen över ett kommande KIsta tillbaka på plats på bottenvåningen.
Tornet kommer inte att behöva leva ett ensamat liv framöver som fyrbåk, det verkar dyka upp ett pampigt bopstadsrättskompistorn västerut, ett mystiskt torn vid föredetta IC-fabriken, och som grädde på moset några vakthundstorn mot nya e18/e4. Många torn blir det.
På http://www.stockholm.se/kista en bit ned på webbsidan finns Kistapanoramor, nytt är ett panorama taget högst upp på Servicehuset Kista Torg – njaa, till och med högre än högst uppe – på en av de tre ventilationsskorstenarna.
En annan nyhet är ett halvvinterpanorama högst uppe på Trondheimsgatan 28 – jag tror att huset är tretton våningar och sedan finns ytterligare en taköverbyggnad ca en våning ovanpå detta fanns en
ventilationsöverbyggnad där fotografen balanserade i novemberkulingen. Om lagstifningen tillåter fastighetsbildning på höjden så kan jag rekommendera någon att köpa detta tak som utsiktsrestaurang – kika på Globen – javisst – kika på Täby jaavisst Spånga javisst – panoramat ger inte full rättvisa på grund av vald upplösning på bilden – fantastiskt – Tack SB.
lördag 9 december 2006 kl 5:47
Från mitt fönster i Kista ser jag Kista tower precis hela tiden. På vägen till och från jobbet går jag ofta igenom tornet och jag skulle gärna sitt i det, nånstans högt upp och filosofera (och blogga), men jag har aldrig hört det tala eller tjuta..
I alla fall är det det snyggaste som finns i Kista – efter människorna förstås.